Stress – kroppens försvarsmekanism

I grunden är stress en förutsättning för att överleva. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna och gör oss beredda på att slåss eller fly. Men när anledningen till vår stress inte tar slut efter en kort tid, utan pågår dag ut och dag in, påverkas hela vår kroppsbalans.

stress

Kroppens försvar

Vårt autonoma nervsystem är programmerat för att hjälpa oss klara av olika situationer som vi utsätts för.

När en fara hotar utsöndrar nervsystemet hormoner, såsom adrenalin, noradrenalin, och kortisol. Dessa hormoner ökar på andelen fetter och sockerarter i blodet vilket ger snabb och effektiv energi till musklerna.

Hjärtat börjar slå snabbare, vilket ytterligare ökar på energimängden i kroppen, allt för att ge bästa möjliga energi vid en kamp eller en flykt. Samtidigt blir vi mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare.

Positiv stress

Stress kan både vara positiv och negativ. I vissa situationer när vi ska prestera det lilla extra även om kroppen är trött hjälper stressen till att hålla ångan uppe. Det kan exempelvis när du ska utöva extremsport, framföra något inför publik, eller det finns en topp i arbetsbördan. Då kan vi dra nytta av de ökade stresshormonerna i kroppen och åstadkomma mer än vad vi hade gjort om vi inte haft någon stress i kroppen.

För att stress ska ses som positiv krävs att den endast pågår under en kortare period. Läs mer om positiv stress här.

Negativ stress

Den negativa stressen uppkommer då pressen blir för långvarig, eller då vi inte kan nyttja den stress som uppkommer i kroppen för att agera. Stresshormonerna ligger kvar på en hög nivå i blodet och framkallar negativa effekter i kroppen och på den mentala hälsan.

Bland annat kan långvarig stress leda till matsmältningsbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, åderförfettning, depression och infektioner. Långvarig stress kan också leda till flera olika mentala sjukdomstillstånd. Läs mer om negativ stress här.

Stresstolerans

Hur mycket stress vi kan hantera utan att må dåligt kallas för stresstolerans. Vissa anses ha hög tolerans medan andra har en lägre. Men gränsen för vad vi kan utsättas för utan att negativa bieffekter beror också på vår mentala status, ålder, i vilken situation stressen uppkommer, vilken typ av fysiska och mentala påfrestningar som utlöser stressreaktionen och hur långvarig stressen blir.

Diskutera med andra

På vårt Stress-forum kan du ställa frågor och diskutera med andra om allt som rör stress.