Stress är kroppens försvarsmekanism

I grunden är stress en förutsättning för vår överlevnad. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna och gör oss beredda på att slåss eller fly. Men ett långvarigt stresspåslag utan tid för återhämtning kan vara negativt för hälsan.

Jessica Sörensen, frilansskribent
Granskad av Milla Leskinen, Leg. psykolog
Senast uppdaterad 15 mars 2021

stress

Kroppens försvar

När vi uppfattar något som ett hot utsöndrar nervsystemet hormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Pulsen ökar för att pumpa runt blodet, vilket ökar energimängden i kroppen. Samtidigt blir vi mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare. Kroppen gör sig redo för kamp eller en flykt.

Positiva stresseffekter

Stress kan både ha positiva och negativa effekter. I vissa situationer när vi ska prestera det lilla extra även om kroppen är trött hjälper stressen till att hålla ångan uppe.

Det kan exempelvis vara när du ska utöva en sport, hålla en presentation, eller har en utmanande arbetsuppgift. Då kan vi dra nytta av de ökade stresshormonerna i kroppen som ger oss en knuff.

För att stress ska upplevas som positiv krävs att den endast pågår under en kortare period. Läs mer om så kallad positiv stress här.

Negativa stresseffekter

Den negativa stresseffekten uppkommer då pressen blir för långvarig. Stresshormonerna ligger kvar på en hög nivå i blodet och framkallar negativa hälsoeffekter, både fysiskt och psykiskt.

Långvarig stress kan leda till följande besvär:

  • Matsmältningsbesvär
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Diabetes
  • Åderförfettning
  • Depression och psykisk ohälsa
  • Fibromyalgi

Läs mer om så kallad negativ stress här.

Känner du dig stressad? Gör stresstestet som Norrlands Universitetssjukhus utvecklat.