Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom är när du drabbas av olika kroppsliga och psykiska besvär till följd av långvarig stress. Utmattningssyndrom kallades tidigare för utbrändhet eller utmattningsdepression.

Linda Nestor, Redaktör
Senast uppdaterad 30 maj 2021


utmattningssyndrom

Både psykisk och fysisk stress kan orsaka utmattningssyndrom.

Symptomen vid utmattningssyndrom kommer ofta smygande. Det gör att det tar tid att upptäcka hur stressen påverkar dig.

När du väl inser hur dåligt du mår har stressen ofta redan orsakat skada. Ett vanligt symptom är extrem trötthet som inte går att vila bort.

Andra symptom är problem med minnet, sömnen och hjärtklappning.

Vanliga tecken på utmattning

  • Trötthet som inte går att vila bort och brist på energi
  • Sömnbesvär
  • Du blir lättare irriterad
  • Hjärntrött; svårt att fokusera och försämrat minne
  • Svårt att planera och genomföra uppgifter
  • Ångest, oro och nedstämdhet
  • Skuld- och skamkänslor. Du känner dig misslyckad.

Kroppsliga symtom

  • Hjärtklappning, bröstsmärta, yrsel och värk
  • Mag- och tarmbesvär
  • Överkänslig för ljud och ljus

Utmattningssyndrom delas in i olika stadier

  • förstadiet
  • den akuta fasen
  • återhämtningsfasen.

Om du misstänker att du har eller att du håller på att få utmattningssyndrom så ska du kontakta din vårdcentral eller din företagshälsovård.

Tips! Gör vårt test för utmattningssyndrom. Testet är utvecklat av Karolinska Institutet.

Diagnoskriterier för utmattningssyndrom

För att diagnos ska kunna ställas krävs det att alla sex kriterier är uppfyllda:

  1. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats på grund av en eller flera stressfaktorer som du har blivit utsatt för under minst sex månader.
  1. Tydlig brist på psykisk energi. Detta kan visa sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.
  1. Minst fyra av följande symtom har funnits i stort sett varje dag under två veckors tid:
  • Försämrat minne eller svårt att koncentrera dig
  • Tydlig nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
  • Känslomässig instabilitet eller blir lättare irriterad
  • Problem med sömnen
  • Tydlig kroppslig svaghet
  • Fysiska symtom som värk, hjärtklappning, bröstsmärtor, mag- och tarmproblem, yrsel eller ljudkänslighet.
  1. Dina symptom orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
  1. Symptomen beror inte på någon substans (missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
  2. Om du även uppfyller kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom anges utmattningssyndrom som tilläggsdiagnos.

Behandling vid utmattningssyndrom

Vid behandling av utmattningssyndrom krävs både tid och professionell hjälp. I början är det viktigt att bli omhändertagen och få det stöd och förståelse som man behöver. Därefter fokuserar man på återhämtning. Är du utskriven lägger man upp en plan för att du ska kunna återgå till arbetet.

Behandlingen är individuell och anpassas efter dina behov. Det är viktigt att identifiera stressfaktorerna för att kunna lägga upp en åtgärdsplan.

Behandlingen består av flera delar:

  • Information om stress och hur den påverkar kroppen.
  • Hjälp med att lägga om din livsstil och hur du minskar den dagliga stressen.
  • Behandling med läkemedel.
  • Psykoterapi och samtalsstöd.
  • Fysioterapi.

Akuta fasen

Det är viktigt att du får stöd och förståelse, både från sjukvården och din närmaste omgivning. Du kanske behöver prata ut med en vän eller kurator, eller få hjälp av familj med städningen hemma. Om du har ett arbete kan det vara nödvändigt att sjukskriva dig. 

Utmattningssyndrom kan också ge upphov till andra problem såsom sömnbesvär och ångest. Då kan det vara nödvändigt med läkemedelsbehandling. 

Återhämtning

I nästa fas är målet att återhämta sig, både psykiskt och fysiskt. Att få prata med en psykoterapeut eller kurator kan hjälpa dig att må bättre. Psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi, KBT, hjälper dig med till exempel sömnbesvär, ångest och depression. Du får lära dig att hantera stress och hjälp med att förstå hur din livsstil har gjort dig sjuk.

Fysisk träning är en viktig del av återhämtningsprocessen. Fysioterapi, avslappningsövningar och olika slag av kroppsbehandlingar kan hjälpa dig att bli frisk igen.

Sjukskrivning

Vissa personer blir så pass sjuka att de behöver sjukskrivas. Hur länge du blir sjukskriven är väldigt individuellt och beror på situationen på arbetsplatsen. Om det inte är möjligt att gå tillbaka till ditt arbete så är det viktigt att rehabiliteringen inriktas på att byta arbetsplats eller arbetsuppgifter.

Ibland kan dock arbetet vara gynnsamt och då är det bra att hålla kontakt med arbetsplatsen, jobba deltid eller arbetsträna.

Börja jobba igen

Är du sjukskriven bör det finnas en rehabiliteringsplan för att kunna komma tillbaka till jobbet igen. Det kan till exempel handla om förändrade arbetsuppgifter, kortare arbetspass, få arbetshjälpmedel och en annan arbetsplats. Din arbetsgivare är ansvarig för att utforma arbetsplatsen så att den inte leder till stress och stressrelaterade sjukdomar.