Covid-19: Dålig sömn bland sjukvårdspersonal ger allvarliga konsekvenser

I två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar har amerikanska forskare undersökt vilken effekt Covid-19-pandemin haft på sömnen bland sjukvårdspersonal och hur det påverkat deras psykiska hälsa.

Enligt ena studien som publicerades i november var sannolikheten att uppleva depressionssymtom dubbelt så hög bland sjukvårdspersonal som sov dåligt jämfört med dem som kände sig mer utvilade. Sannolikheten att uppleva ångestsymtom var 70 % högre bland de som inte fick tillräckligt med sömn.

En av forskarna bakom studien, Marwah Abdalla från Columbia University, menar att situationen kan förvärras. Utöver pandemin pågår även en kris inom sjukvården där många lämnar sina jobb på grund av för hög arbetsbelastning och stress.  De få som är kvar måste jobba mer och längre pass, vilket förvärrar sömnproblemen och stressen.

Fortsatta sömnproblem

Redan under Covid-19-pandemins första veckor började Marwah och hennes kollegor undersöka sjukvårdspersonalens sömnrutiner och psykologiska symtom. Den första studien publicerades i augusti detta år. Resultaten visar att 70 % av personalen hade minst måttliga sömnproblem under pandemins första topp. Även om siffran sjönk i takt med att smittkurvan gick ner så hade fortfarande nästan fyra av tio problem med sömnen tio veckor efter första toppen och arbetet började återgå till det normala igen.

Vanligt med psykisk ohälsa

I en uppföljningsstudie som publicerades i november fann forskarna att dålig sömn på grund av pandemin i högre grad resulterade i stress, ångest och depression. Även om personer som sover bra även kan drabbas av psykisk ohälsa så är sömn viktigt för den mentala hälsan.

– Även om vi i denna studie inte vet om psykisk ohälsa orsakar dålig sömn eller om dålig sömn orsakar psykisk ohälsa bland sjukvårdspersonalen, så vet vi att god sömn minskar risken för psykologiska problem, säger Marwah Abdalla. 

Vad är stress?

När vi är stressade blir vi mer skärpta, musklerna blir spända och hjärtat slår snabbare. Stress är en reaktion i kroppen som ger oss extra energi att hantera en jobbig situation, till exempel att hinna med bussen, klara av en svårt arbetsuppgift eller försvara oss mot ett hot. När situationen återgått till det normala slappnar musklerna av och vi blir lugna igen. 

Om stresspåslaget är konstant och vi inte får tid för återhämtning kan det få negativa konsekvenser för vår hälsa. För mycket stress kan påverka får psykiska hälsa, sömn och ge upphov till utmattningssyndrom.

Lär dig att hantera stress 

För att inte stressen ska göra oss sjuka är det viktigt att lära sig att minimera orsakerna till stress och lära sig hantera stress bättre. Nedan följer några tips:

• Identifiera faktorerna som gör dig stressad och försök hitta sätt att eliminera dem eller om du kan göra något som minskar deras inverkan.
• Planera din vardag, på så sätt minskar du risken för överraskningar. Du känner även att du har mer kontroll över ditt liv.
• Regelbunden fysisk aktivitet gör att du blir mer motståndskraftig mot stress och kan sova bättre. När vi är aktiva utsöndrar kroppen må-bra-hormoner. 
• Sov ordentligt. Bra sömn gör dig mindre känslig för stress och kan hantera stressen bättre när den väl kommer.
• Ät en varierad och näringsrik kost för att få i dig alla viktiga ämnen så att kroppen kan fungera så bra som möjligt.